Här kommer min krönika i dagens tidning:
Förlåt.
Men jag måste skriva det här för trenden att vara helt besatt av sitt hems utseende verkar aldrig gå över.
Jag pratar om matchande kuddar, rostfria kylskåp, stilrena färger och punktbelysning med de rätta ljuskällorna.
Jag gillar att ha ett mysigt hem. Hur det luktar när det är nystädat. Fotografier på ens nära och kära på väggarna. Att kliva in genom dörren, ta av sig skorna, slänga sig på sängen och andas ut.
Och visst är det härligt att ha det vackert omkring sig. Jag tror det är ett mänskligt behov.
Men ett hem handlar också om en radio som står på i köket, puttrande grytor, värme och att alltid alltid ha någonstans att gå.
Ändå spinner inredningshysterin på och uppmanar oss att bygga framgångsrika liv med spik och hammare, trä och betong. Som om alla drömmer om den perfekta villan som ska göra vårt liv helt och komplett med spa-avdelning.
Jag gör inte det.
Jag drömmer om att bli lycklig.
Inget annat.
Bara det.
Så när inredningstidningarna ropar lockande mot mig i glättiga färger vid kassan i mataffären så knyter jag näven för jag tänker inte låta mig luras och dansas med i budskapet om lycka i ”vårens fräckaste lampor” eller ” vardagsrum i lantlig charm”. Det är tvärtom tror jag.
Det är så många blir olyckliga.
De bygger in sig i sina villor och glömmer bort mörka nätter, för hög musik, farligt vackra ögon eller andra saker som får ens mage att kittlas.
Inlägg
Men de vill väl också bli lyckliga. Inredandet är väl en väg till det, må vara att den inte alltid fungerar. Har du hittat din?
SvaraRaderaSamma besatthet finns ju också för mat, mode och utseende, upplevelser. Vi är besatta av oss själva helt enkelt. Trots att det är genom att bry sig om andra som man verkligen blir lycklig. Enligt vissa :-)
SvaraRaderaHej vännen! Vad kul att se dig här! När får jag se ett inlägg från dig?:)
SvaraRaderaJa, du har nog rätt att de också vill bli lyckliga och kanske funkar det för dem. ”Alla måste väl hitta sin väg” som det heter. Jag vet inte om jag hittat min, ibland tror jag det, men sen ibland känns det som jag bara går runt i cirklar...
Skulle vara supermysigt att ses snart...:) Puss!
Hej på er!
SvaraRaderaVa fint att vi är igång. Jag jobbar för mycket och är för trött för att skriva just nu - men snart så.
Ska vi dricka vin till helgen?
Va fasen, jag skrev en lång grej men den försvann!
SvaraRaderaJa ses! Ja vin! Det känns mycket tyngre att ge sig på ett helt inlägg, men snart så... Alltså, jag säger inte att det funkar för dem, jag reagerade bara på att du menade att du ville bli lycklig och jag tänker att det är väl ingen som tänker "jag vill inte bli lycklig, jag vill bara ha ett vackert hem". Såg att det såg lite spydigt ut, om du liksom hade hittat nåt bättre, men så menade jag inte alls. Sen är jag ju själv fast i nåt slags tvångsinredande. Alltså, när man inte har någon badrumskran måste man ju köpa en och då vill man ju köpa den som man tycker är finast och så finner man sig själv sitta på kvällen och prata om kranar...! (Fast just det är vi förbi, nu är det tapeter.) Men jag tror på nåt sätt att man bygger upp sitt liv, förankrar sig i det, för att sedan riva ner det igen. Får väl bli ett inlägg om det sedan. Kram!
SvaraRaderaja, förstår vad du menar Lisa och skulle jättegärna vilja höra din teori om bygga upp och sedan riva ner. När jag jobbade på Moderna museet hade vi en konstnär från Sydamerika som besmyckade en hel väg. På lång håll såg hans illustration ut som romerska valvbågar, men kikade man närmare var varje streck uppbyggt av siffror. Hela målningen var en matematisk uträkning som började på noll gick uppåt, parallellt med den fanns en annan uträkning som började på ett högt tal och hel tiden gick neråt. På det sättet ville han förmedla känslan om hur vi varje dag bygger upp vårt liv mer och mer samtidigt som livet varje dag går neråt, vi tappar en dag.
SvaraRaderaVerket var jättevackert, men jag fick total dödsångest av det.
Och Petra och Lisa, vad säger ni om vin hemma hos mig på lördag och sedan Indigo? Min vän Ulrica är som sagt här från Göteborg och vi är sugna på att gå ut lite grann..:)
SvaraRaderaVin och Indigo låter görasketabra!
SvaraRaderaJag har kanske också en kompis på besök - är det ok om hon hänger på också? Hon är snäll. Och Liv sa att hon också gärna ville vara med om vi skulle hitta på nåt. Och hon är ju också snäll.
Självklart! Alla är välkomna..:)
SvaraRaderaJättekul! Jag har ingen extrakompis med mig men kommer ändå.
SvaraRadera